|
Frågor och försök
till svar angående Ystads Kallbadhus
1. Varför vill vi
bygga ett kallbadhus?
För att skapa ytterligare en hälsobefrämjande och
social mötesplats centralt nära stadslivet och inte minst
för Ystads åretruntboende invånare. Dessutom är
den ekonomiska vinsten ur ett hälsoperspektiv en klart viktig
aspekt, speciellt då vi står inför en ökande
andel åldringar i befolkningsstrukturen. För att befrämja
balneologin (= vattnets läkande och helande kraft) och den
friskvård bad är. För att skänka Ystad ytterligare
attraktion. Ett kallbadhus kan bli den magnet som gör att sjöfarare,
kommungrannar, turister och andra besöker, stannar längre
och flyttar hit. Ett kallbadhus väcker dessutom uppmärksamhet,
vilket bidrar till att öka tillväxten. F ö diskuterar
flera kommuner f n samma ide som oss, bl.a. Trelleborg, Höganäs,
Karlshamn, Strömstad och Stockholm .
2. Varför ska Kallbadhuset
ligga just i småbåtshamnen?
Dagens livsföring innebär en hög puls och ett högt
tempo för många. Ett kallbadhus i småbåtshamnen
blir en motvikt till detta. Dessutom lättillgängligt.
Man behöver inte planera eller ta flera timmar i anspråk
för ett dopp, en stunds andrum och samvaro. Närheten till
centrum och Pågatågsstationen gör också att
ett kallbadande lätt kan kombineras med restaurangbesök
och shopping, samt att de "kranskommunala" innevånarna
enkelt kan ta sig till kallbadhuset. Vi bör verka för
att en busshållplats läggs nära anläggningen.
Kallbadhuset är nu inritat i Ystads Kommuns fördjupade
översiktsplan för hamnen
3. Det finns ju bastu på
Fritidsbadet. Borde inte anläggningen ligga i anslutning till
Saltsjöbaden i Sandskogen eller bastuklubben Isbjörnarnas
lokaler?
Nej. Lättillgängligheten går förlorad. Sandskogen
och Saltsjöbaden är ett säsongsområde 2-3 månader
per år. Saltsjöbaden har nu ett eget SPA. Att vid sidan
om den anläggningen bygga ett kallbadhus vore att överetablera
och skulle undergräva de förhoppningar man har på
SPAanläggningen? Föreningen Isbjörnarnas verksamhet
kan fortsätta såsom den är. Deras verksamhet är
också numera kopplat till Saltsjöbaden och kompletterar
deras SPA. Fritidsbadets bastu är välbesökt och fyller
sin funktion. Ett kallbadhus är en annan verksamhet och fyller
andra behov som möjligheten till havsbad året om, till
lugn och avslappning samtidigt som den uppfyller kravet på
närhet."
4. Ystad saknar ishall.
Vid Saltsjöbaden har man byggt en SPÅ-anläggning.
Det ska satsas på Österportshallen. Är inte detta
att gå för långt?
Idén vi presenterat har aldrig haft som utgångspunkt
att den enbart ska finansieras av Ystad kommuns skattemedel. Så
länge skola, vård och omsorg är underfinansierat
bör skattemedel först och främst användas till
det. En preliminär ekonomisk uppdelning av finansieringen skulle
kunna vara att kommunen bidrar med 25% och närings- och privatliv
med resterande 75%. Om det är "att gå för långt?"
Det får det framväxande intresset och förundersökningar
visa. Vi bör så långt det är möjligt
skaffa oss alla referenser. Göra research hos andra kommuner.
Göra marknadsanalyser och riskbedömningar. Vi ska under
hela projektets gång hålla i minnet hur v e r k s a
m h e t e n vi planerar för, ska fungera. Vad händer när
kallbadhuset väl står där och den dagliga driften
ska betala sig? Det är på sätt och vis en "ny
kultur" vi ska få Ystadsborna och folk här i kring
att anamma. Frågan är hur vi lanserar denna "nya
kultur" i Ystad? Hur vi helt enkelt får folk att börja
bada och använda kallbadhuset? Här får alla sidokvalitéer
betydelse; Kaféet, mötesmöjligheterna, en vinterträdgård
och de balneologiska inslagen i kallbadhuset.
5. Är det inte dumt
att bygga ett kallbadhus där stormen en gång tog det
förra?
Då, vid 1800-talets mitt, byggde man huvudsakligen med handkraft.
Dagens byggteknik har andra förutsättningar. Dock, bör
klimatförändringar och de senaste årens naturkatastrofer
mana oss till försiktighet. Hellre överdimensionerat än
tvärtom. Just stormdagarna kan det ju vara extra häftigt
att besöka kallbadhuset, och då ska det inte finnas en
tvekan om att man sitter säkert i bastun. Utöver eller
oavsett vad byggnormer av i dag menar är tillräckligt,
bör det planeras för en "banan" av sten, dvs
ett värn (med dränerande kanaler för friskt genomströmmande
vatten) ytterst framför anläggningen, som effektivt bryter
ner de starka sjöar vi sett prov på. Obs! Ribersborgs
Kallbadhus har en stenbarriär. Bjärreds Kallbadhus fick
skador under senaste stormen. Bägge ligger i det förhållandevis
lugnare Öresund
6. Vilka kontakter har tagits?
Samtal förs med Ystads Kommun, näringslivet och föreningslivet
7. När ska det vara öppet? Dagtid,
kvällstid?
Här får man prova sig fram. Härma t ex Bjärred
som har öppet 06-22.00. Med medlemsnyckel och medlemsorganiserat
ansvar för bad-delen ökar möjligheterna för öppethållande.
8. Hur ska anläggningen skötas?
Det kommer ju an på i vilken form verksamhetens
bedrivs. I Bjärreds och på Ribersborgs Kallbadhus sköter
Kaféarrendatorn den dagliga skötseln av anläggningen.
På andra håll är det föreningar typ Korpen.
I aktiebolagets form blir det anställd personal.
9. Är detta inte ännu en lekstuga
för gubbar som inte har annat för sig?
Lekstuga - Ja! För gubbar - Nej! kallbadhuset
kommer också att ha en damavdelning! F ö finns det alldeles
för få offentliga lekytor för vuxna i kommunen.
10. Hur är det med utsikt ifrån
Kaféet?
Fantastisk.
11. Tio miljoner exkl. moms är mycket
pengar. Hur ska det finansieras?
Framför allt med pengar som de intresserade
antingen själva investerar eller får andra generösa
företag och personer att investera. När denna summa uppgår
till ungefär 30-40 % av den totala byggkostnaden, och vi har
en trovärdig driftsbudget, lånar vi resten i banken. Allt
är relativt.
Vi kanske kan knyta en eller flera starka intressenter
till projektet? Övrig finansiering kan ske via andels- och årskortsförsäljning?
Även stöd från stiftelser och fonder söks.
Etappindelning med delmål:
ETAPP I
Trygga finansieringen för samt bygga bryggan på den befintliga
piren.
ETAPP II
Trygga finansieringen för samt bygga själva
kallbadhuset.
Under denna väg kommer diskussioner om det
slutgiltiga utseendet, material, färger och utformning av detaljer
att vara både självklara och nödvändiga.
12. I vilken form ska kallbadhuset
drivas? Aktiebolag, Ideell förening, stiftelse, ekonomisk förening?
Får bli en uppgift att undersöka och bestämmas före
och under ETAPP II. De som har initiativet i finansieringen, dvs.
de som plockar fram de största plånböckerna, har
antagligen förslag på hur de vill att verksamheten ska
konstituera sig.
13. Vad säger brandmyndigheterna?
Placering av vedkaminer?
Finns klara direktiv vilka är beaktade i Claes B Perssons skiss.
14. Hur ska leveranser
till och från kallbadhuset fungera? Ved, handdukar, sanitetsmateriel,
mat, sopor, tomglas osv.
Med en fyrhjulsdriven liten traktor med släp och/eller med
en liten fraktbåt.
15. Strategi för
att hålla grytan kokande:
Väl underbyggd research, jämförelser, fakta,
entusiasmerande och fräscha positiva visioner, kan vara en
del av receptet. Vi bör rådgöra och lära av
marknadsförare, marknadsanalytiker och andra kallbadhusprojekt
samt utveckla en effektiv lobbyverksamhet"
16. Ska barn ha tillträde till kallbadhuset? Åldersgräns?
Kallbadet i sig, det skiftande vattendjupet, varma bastukaminer och
den ro som förknippas med nyttjandet av ett kallbadhus, är
risker och faktorer som inte självklart inbjuder till att vi
ska annonsera "för barn". Om det ska bli barn &
familjebad, gemensamhetsbad, särskilda tider, förstärkt
tillsyn osv. är självklara diskussionspunkter när väl
kallbadhuset står där.
Tillbaka till förstasidan
|